Trettonde delsträcka del 2, 19 juni-23 - Tokstadfurua, Prestvegen, Alf Pröysen, Ringsaker kirke
Dagens vandring tar sin början efter en mycket trevlig förmiddag vid Veldres kyrka.
Mot Trondheim! Men ett delmål på vägen just dessa dagar är Lillehammer och där är vi om någon dag.
Vattenpölarna vittnar om en regnig natt men nu är det en ny dag och då förhoppningsvis utan regn.
Bilarna är utplacerade, en här och en vid dagens mål som är Ringsaker.
Hej då till Veldres kyrka och Brumunddal!
Vi följer Prästvägen från Veldres. Prästvägen var den väg prästen gick när han skulle gå från Ringsaker kyrka där han bodde i närheten till Veldres kyrka fram till år 1876.
På vår vandring passerar vi Tokstadfurua och Furustugua.
Tallen har daterats till 1516 och har varit officiell pilgrimstall sedan 2008.
I Furustugua kan man sitta ner och vila sig en stund. En trevlig liten plats att bli bekant med.
https://pilegrimsleden.no/interessepunkter/tokstadfurua
I Furustugua kan man sitta ner och vila sig en stund. En trevlig liten plats att bli bekant med.
https://pilegrimsleden.no/interessepunkter/tokstadfurua
Vi fortsätter följa Prästvägen, för dagens mål är Ringsaker kyrka.
Prästvägen går förbi Alf Pröysens barndomshem så det blir en längre paus här.
Pröysenstua
Alf bodde här från det han föddes 1914 tills han flyttade 1939. Jag tycker att platsen och hemmet är riktigt charmigt, idylliskt och trevligt men det var ett fattigt hem när Alf bodde där.Kvällen är kommen och klockan är snart 22. Vi har nått vårt dagliga mål, Ringsaker kyrka.
Men först en kvällsbil (motljus) över Mjösa som ligger så stilla där nere.
Tidigare under dagen när vi var här och parkerade en bil så passade vi på att gå in i kyrkan. Här finns ett fantastiskt vackert altarskåp som är från 1500-talet.
Som vanligt har jag och Kerstin haft en fantastiskt trevlig pilgrimsvandring. Sakta men säkert närmar vi oss Trondheim. Nu skulle jag nog behöva döpa om bloggen till "Vi pilgrimsvandrar till Trondheim" för det är inget "kanske" längre om jag får bestämma. Vad säger du om det Kerstin? Detta är ett sånt häftigt projekt så kan inte nog tacka min vandringskamrat för hennes "stölliga" idé som hon kläckte i pandemitider. Den första idén var att gå pilgrimsleden från Högsäter vid norska gränsen till Lurö i Vänern. Sen den här dvs från Vestmarka norska gränsen till Trondheim. Vilka trevliga idéer men den sistnämnda protesterade jag högljutt över, "aldrig över min döda kropp" har jag tydligen sagt. Typiskt mig, men jag är aldrig sämre än att jag kan ändra mig :-)
Delsträcka 14 och 20 juni är nästa inlägg.
Hoppas att du har trivts gott med detta blogginlägg.
/ Mona
/ Mona
Kommentarer
Skicka en kommentar