Åttonde delsträckan: Trautskogen - Spitalen, med en avstickare med bilen till Strandlykka vid Mjösa 5 maj 2023

Äntligen, vi kom att nå Gudbrandsdalsleden efter dagens vandring. Som vi har väntat på att nå den pilgrimsleden. "Plötsligt händer det", lycka!

Vi började dagen med frukost vid brusande vatten . Vi åt bl a jordgubbar inköpta på Kiwi i Magnor.

Trautåa med fors

Bilen " Det Lilla Tyttebäret" är parkerad för att hämtas senare. Men vi måste gå och hämta den, så det är bara att åka tillbaka med Kerstins bil för att sedan gå hit och hämta "Tyttebäret". Ja, ni förstår.

Men det hände en liten pinsamhet just här. Jag var kissnödig och tänkte som så att inte behöver jag gå långt in i skogen för att kissa. Vi har ju parkerat mitt i skogen så vad är oddsen att det ska komma en bil om jag sätter mig bakom min? Sagt och gjort jag sätter mig bakom bilen och precis då kommer det naturligtvis en bil OCH parkerar bredvid mig. Det är så att det är soptunnor här för hyttorna som finns runt om i skogen. Precis nu skulle då en herre kasta sina sopor. Jag försökte hukande med byxorna i knävecken förflytta mig för att kunna dölja mig bakom bilen. Gick så där, det blev bara dummare. 

Över Trautskogen vi gå ...

Där nerifrån kom vi.

Norrmän är ett cyklande folk vill jag påstå.

En delsträcka avklarade så nu äter vi igen. 

Äntligen, här vid Spitalen kom vi på pilgrimsleden som kommer från Oslo. Som vi har knatat och gått för att komma hit. Nu har vi bara många massa mer mil kvar till Trondheim. Vi är så nöjda över att vi är vid Gudbrandsdalsleden så att vi nu kan börja vi pilgrima "på riktigt".

Här ska vi börja gå nästa gång. 

På andra sidan vägen där pilgrimsleden viker in finns denna informationsskylt som berättar om "flyktingruta" från åren 1940-44. 

Jo, men visst är det snö, riktig vårsnö som envist ligger kvar. Hoppas att den har smält undan tills vi kommer nästa gång då detta är vägen vi ska gå.

Idag har vi avverkat ca 14 km och det med många uppförsbackar. Sista km var då pilgrimsleden.

Avstickare med bilen

Vi tog bilen och åkte ytterligare 5 km västerut ner till Strandlykka som är en by vid Mjösa. Strandlykka, vilket vackert namn. Här var så vackert, synd att det började regna och åska. 

Jag, Kerstin och Mjösa.

Strandlykka kapell. Här fanns ett upplåst utedass att låna.

Dags för mat igen. Jag hade köpt med frystorkad mat som vi testade för första gången. Bra att veta hur det fungerar att tillaga så jag vet om det är värt att ta med som neste.

Trots hur mycket packning som helst så hade ingen av oss med bestick men naturligtvis gick vi inte bet utan kunde äta oss mätta. De portioner jag hade köpt var faktiskt riktigt goda. 

Fin utsikt över Mjösa, Europas 33:e största sjö, 365 kvadrat-km.

Enkelhet är ett nycklord för en pilgrim. Tältet symboliserar enkelhet. Precis som med staven som vi inte har med oss så har vi inte heller något tält. Vi planerar att sova i våra bilar. Enkelhet kanske inte passar oss just nu. 

Dags att åka hem och sova. 

Tack för att du tittade in.

/ Mona