Kanske vandrar vi till Trondheim

En strålande dag, himlen bjuder blå färg, vi är på ett strålande humör och väntar med spänning på vad dagens vandring kommer att erbjuda. Nu lämnar vi denna vackra fantastiska plats för att ev upptäcka ny vackra fantastiska platser. Mot Trondheim.  I berget finns trappor att gå i för att komma upp till Gotlans höjden och fortsättningen på Vekterveien.                       Hesbölsjöen En jättefin badplats med jättefina möjligheter till grill och picknick. Där parkerade vi en av bilarna inför dagens första vandringsetapp. - Titta Kerstin, det sitter någon där uppe. Vi går dit och tittar.     - Vem är du då? Nakna träd kan vara så vackra.                                     St Olavs kors vid Matrand                   Här kan du läsa om Olav Haraldsson ( senare Olav den Helige ) besök i...

Delsträcka 2, en vandring i mulet väder och med lite regnstänk. Vi startar, som vanligt, där vi avslutade förra gången dvs i Vestmarka. Vi följer Vekterveien som än så länge är en nedlagd järnvägssträcka. Vi passerar genom Paradis-tunnelen som är ca 135 m lång.  Paradisbanan stod färdig 1918 och lades ned 1965. Längs vägen Så här välkomnades vi till Toböl. Undrar vad det är för makapär? Framme i Skotterud men vi går en bit till. Det har funnits idrottslag i Skotterud sedan 1906. Heja! Heja! En sån trevlig och välkomnande "tramp". Kerstin tyckte detta såg ut som en fotboll. Märks att hon inte är någon fotbollsintresserad dam då det är en katt. Mjau! Idag används inte denna byggnad som stationshus. No parking Not 5 minutes Not 30 secunds Not at all Vid detta vattentorn tankades ångloken med vatten.  Framme vid dagens målgång efter ca 13 km. Vi har då kommit fram till den jättefina badplatsen i Skotterud. Eftersom vi bara hade en bil denna dag så fick Jonas komma och hämta oss o...

Under 6 månader år 2020 gick jag och Kerstin pilgrimsleden från Högsäter vid norska gränsen till Lurö i Vänern. Den gången vandrade vi 20 mil med start i februari och målgång i juli.  Kerstin har hela tiden pratat om att vi ska pilgrimma ända till Trondheim och jag har å det bestämdaste sagt nej då jag anser att det är för långt, dryga 50 mil. Efter att ha åkt bil i norska fjällen i sommar så var jag ännu säkrare på att jag inte skulle gå till Trondheim, alldeles för många uppförsbackar. Sen vet jag inte riktigt när jag ändrade mig och meddelade Kerstin att nu vill jag ut och vandra igen. Visste jag väl, var ungefär hennes svar. Hon menar att om jag säger ordet aldrig så finns en stor chans till att jag ändrar mig. Och ändrade mig gjorde jag. Jag började väl sakna det trevliga vandringsprojektet vi genomförde 2020.  Mina tankar går till luffaren Paradis-Oskar i filmen "Rasmus på luffen" för han "måste" ju ut och luffa så fort det blir sommar. Tänk om jag blir som ho...